Benjamins

Pengar: Ett märkligt fenomen. Jag tänker inte gå in på någon ekonomifilosofisk utläggning, utan jag ska faktiskt mest beklaga mig. I mina ögon, med all jävla rätt.

Jag bor i Norge. Oslo för att vara petig. Har bott där sedan november - 09 och trivs "möcke bra", som Svennis hade uttryckt det. Bortsett från att Norge är ett riktigt sniket, avgiftkåt och maxbeskattat land - ett riktigt rövland helt enkelt - är det riktigt trevligt.

Jag flyttade frivilligt till detta rövland av två orsaker. Jag var uttråkad och lite, lite fattig. Nu idag är jag inte längre uttråkad. Dock fortfarande fattig. Tanken att tjäna pengar har skitit sig. Fartkameror och trafiklagar satte käppar stora som kungsekar i hjulen på Gustav "Proletären" Thunander.

Sommaren inleddes med två fortkörningar, registrerad av samma kamera med två veckors mellanrum, resulterande i 10 000 kronor till Statens inkrävingscentral. Bra där, tänkte jag. Det är bara pengar, tänkte jag vidare. Det är bara papper, i mitt fall små metallcirklar, med tryckta siffror på som man kan byta mot diverse materiella ting, eller tjänster, exempelvis en avsugning av en nigerianska för tvåhundra. Tydligen.

Igår kom ännu en prövning för min åsikt om den Norska Staten. Som ett brev på posten (det var faktiskt ett brev på posten) kom ett krav på ytterligare 8000 för - citat - icke visat hänsyn till rådande väderlek - slut citat.

Norge Vs. Gustav 18 000 - 0.
Kan bli en tuff match detta.